Kenneth Burke
| Kenneth Burke | |
| Född | 5 maj 1897[1][2][3] Pittsburgh[4][5], USA |
|---|---|
| Död | 19 november 1993[6][1][2] (96 år) Andover[7][5], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Ohio State University[4][5] Columbia University[4][5] Peabody High School  |
| Sysselsättning | Filosof[5], författare, musikkritiker, retor, journalist, universitetslärare, sociolog, litteraturkritiker, producent[8] |
| Arbetsgivare | Harvard University[5] Princeton University[5] University of Chicago Rutgers University[5] |
| Barn | Eleanor Leacock (f. 1922) |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1935)[4] | |
| Redigera Wikidata | |
Kenneth Burke, född 5 maj 1897, död 19 november 1993, var en amerikansk litteraturteoretiker och filosof. Det som intresserade Burke mest var retorik och estetik. Tre centrala begrepp för Burkes retorik är "identifikation", "dramatismen" samt "terministic-screen" (ungefär "färgade glasögon"), vilken nämns nedan.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han föddes den 5 maj 1897 i Pittsburgh, Pennsylvania, USA och tog examen från Peabody High School. Burke studerade vid Ohio State University men bara under ett halvår, därefter studerade han vid Columbia University mellan 1916 och 1917 innan han hoppade av för att bli författare. 1919 Gifte han sig med Lily Maria Batterham, som han fick tre döttrar med: Eleonora Leacock (f.1922-d.1987); (Jeanne) Elspeth Chapin Hart (f.1920) och France Burke (f. ~ 1925). 1933 gifte han sig med sin frus syster Elizabeth Batterham och fick två söner med henne, Mikael och Anthony.
Burke tjänstgjorde som redaktör för den litterära tidskriften The Dial under 1923, och som tidningens musikkritiker mellan 1927 och 1929. Han fick the Dial Award 1928 för sin unika tjänst till den amerikanska litteraturen. Han var musikkritiker i tidningen The Nation från 1934 till 1936, och tilldelades ett Guggenheim Fellowship 1935.
Senare i livet var hans gård i New Jersey en populär sommartillflykt för honom och hans stora familj. Burke dog av hjärtsvikt i sitt hem i Andover, New Jersey.
Influenser
[redigera | redigera wikitext]Burke, var liksom många andra av 1900-tales teoretiker och kritiker, starkt påverkad av Karl Marx, Sigmund Freud och Friedrich Nietzsche. Han tolkade under sitt liv Shakespeare och var också avsevärt påverkad av Thorstein Veblen. Burke hade likheter med ett antal litterära kritiker, tänkare, och författare under åren, däribland William Carlos Williams, Malcolm Cowley , Robert Penn Warren, Allen Tate och Katherine Anne Porter.
Burke motsatte sig att bli placerad i ett fack, han ville inte bli jämförd med någon redan etablerad filosofisk, eller politisk tankegång, och hade en betydande och mycket officiell brytning med marxisterna som dominerade den litterära kritiken på 1930-talet. Den politiska och sociala kraften i symboler var central för Burke under hela hans karriär. Burke ansåg att studier av retorik skulle hjälpa människor att förstå "vad som är involverat när vi säger vad människor gör och varför de gör detta." Burke kallade en sådan analys för "dramatism" och trodde att ett sådant förhållningssätt till språkets analys och användning skulle kunna hjälpa oss att förstå grunden för konflikter, dygder och farorna av samarbete, och möjligheterna med identifiering.
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Burkes filosofi handlar mycket om det som tidigare nämnts, symboler. Att våra handlingar säger mer än våra ord. Du kan säga att du är kär, men du kan också visa med dina handlingar att du är kär. Burke menar att symbolerna i våra handlingar är ett slags kommunikation. Burkes filosofi, social interaktion och kommunikation är förstås uppdelad i en pentad, som omfattar handling, scen, Agent, omständighet och ett syfte. Han föreslog att social interaktion och kommunikation kan hanteras som en form av drama vars resultat bestäms av förhållandet mellan dessa fem pentad element. Detta har blivit kallade den "the dramatistic pentad". Pentad är rotad i hans dramatiska metod, som ser förhållandet mellan livet och teatern som litteralt snarare än metaforiska: för Burke, hela världen är en scen. Dessa fem element används i en analysmetos som kallas Pentadanalys.
Ett annat centralt begrepp för Burke är den terministic-skärmen: en uppsättning symboler som blir en sorts skärm eller rutnät av begriplighet genom vilka världen är meningsfull för oss. Här erbjuder Burke retoriska teoretiker och kritiker ett sätt att förstå förhållandet mellan språk och ideologi. Språk inte bara "speglade" verkligheten, den hjälper också att markera verkligheten samt att avleda den.
Utan våra uppslagsverk, atlaser och andra diverse referens guider, skulle vi veta väldigt lite om världen som ligger bortom vår omedelbara känsla och erfarenhet. Det vi kallar "verkligheten" är faktiskt en samling symboler om förflutna i kombination med saker vi vet huvudsakligen genom kartor, tidskrifter, tidningar och liknande, en konstruktion av våra symbolsystem. Högskolestudenter som går ifrån klass till klass, från engelsk litteratur till sociologi till biologi, möter en ny verklighet varje gång de går in i ett klassrum, en verklighet som alla består av olika terminologier. Det är självklart att människor som anser sig vara kristna och som då använder sig denna religions symbol system, bebor en verklighet som skiljer sig från de symboler som buddhisterna, judarna eller muslimerna använder sig av. Varje övertygelsesystem har sin egen vokabulär för att beskriva hur världen fungerar.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Retorik idag, Introduktion till modern retorikteori. Kjeldsen, Jens Studentlitteratur 2008 sidorna. 246-253
- The rhetorical tradition : readings from classical times to the present / edited by Patricia Bizzell, Bruce Herzberg Boston ; New York : Bedford/St. Martin's, cop. 2001
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Kenneth-Burketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6736s52, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: kenneth-burke, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Guggenheim fellow-ID: kenneth-burke, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Joseph Kahn (red.), The New York Times, The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 21 november 1993, läs online och läs onlineläs online, läst: 25 augusti 2022 .[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kbjournal.org , läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
_-_Palazzo_Nuovo_-_Musei_Capitolini_-_Rome_2016.jpg)
|