Fredrik VIII av Danmark
Fredrik VIII (danska: Frederik VIII), född 3 juni 1843 i Det Gule Palæ i Köpenhamn, död 14 maj 1912 i Hamburg, var Danmarks kung från 1906 och fram till sin död 1912.
Fredrik VIII | |
---|---|
Kung Fredrik VIII den 12 februari 1909. | |
Regeringstid | 29 januari 1906–14 maj 1912 (6 år och 106 dagar) |
Företrädare | Kristian IX |
Efterträdare | Kristian X |
Valspråk | Herren är min hjälp |
Gemål | Louise av Sverige |
Barn | Kristian X Carl (Håkon VII) Louise Harald Ingeborg Thyra Gustav Dagmar Castenskiold |
Ätt | Glücksburgska ätten |
Far | Kristian IX |
Mor | Louise av Hessen-Kassel |
Född | 3 juni 1843 Det Gule Palæ i Köpenhamn |
Namnteckning | |
Död | 14 maj 1912 (68 år och 346 dagar) Hamburg i Tyskland |
Begravd | Roskilde domkyrka |
Fredrik VIII var äldste son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Han var arvinge till den danska tronen och tjänade som kronprins i mer än 42 år. Under sin fars långa regeringstid uteslöts han till stor del från inflytande och politisk makt. Vid faderns död 1906 blev han Danmarks kung i en ålder av 62 år. Frederik VIII var på många sätt en liberal monark som var mycket mer gynnsam för det nya parlamentariska systemet som infördes 1901 än vad hans far hade varit, och var reforminriktad och demokratisk sinnad. På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredriks enbart kung i sex år, under vilka han var plågad av ohälsa. Han dog oväntat 1912 ensam under en promenad i Hamburg och efterträddes av sin äldste son Kristian X.
Biografi
redigeraUppväxt och utbildning
redigeraPrins Fredrik föddes den 3 juni 1843 i sina föräldrars bostad Gula palatset, ett 1700-talshus omedelbart intill slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn.[1] Han var det första barnet som föddes i äktenskapet mellan prins Kristian av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg (den senare kung Kristian IX av Danmark) och prinsessan Louise av Hessen-Kassel.[1] Han döptes 22 juni 1843 med namnen Christian Frederik Vilhelm Carl men var känd som prins Frederik.[2] I familjen kallades han "Fredy".[3]
När Fredrik föddes, var hans far fortfarande bara prins av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, en avlägsen och obetydlig gren av den danska kungafamiljen, Huset Oldenburg, som härstammade från kung Kristian III av Danmark. Familjens status förändrades dock 1853, då Christian med utsikterna för den oldenburgska ättens troliga utslocknande utsågs till arvingen till den danska tronen. Fredrik blev därmed prins av Danmark.
Han konfirmerades med sin syster prinsessan Alexandra den 19 oktober 1860 i Christiansborgs Slottskyrka.[1] Efter konfirmationen påbörjade han en militär utbildning.[1]
Som äldste son till den valde tronföljaren var det naturligt att han förbereddes för att den dag efterträda sin far på den danska tronen. Flera av hans syskon hade lämnat landet genom val och äktenskap:
- Systern Alexandra gifte sig 1863 med den brittiske tronföljaren, sedermera Edvard VII av Storbritannien.
- Systern Dagmar gifte sig 1866 med den ryske tronföljaren, sedermera Alexander III av Ryssland.
- Yngre brodern Vilhelm valdes till kung av Grekland 1863, vilket land han regerade under namnet Georg I fram till sin död 1913.
Efter militär utbildning i Danska flottan och studier i statsvetenskap vid Oxfords universitet, inträdde Fredrik vid faderns tronbestigning 1863 som kronprins i statsrådet.
Äktenskap
redigeraDrottning Louise ville att hennes äldste son skulle gifta sig lika bra som hennes två döttrar, Alexandra och Dagmar. Drottning Viktoria av Storbritannien hade två ännu ogifta döttrar, prinsessan Helena och prinsessan Louise, och drottning Louise planerade att låta Fredrik gifta sig med en av dem. Under vistelsen i England intresserade sig Fredrik faktiskt för prinsessan Helena, och även om hans känslor återgäldades, förverkligades inte förbindelsen, eftersom drottning Viktoria motsatte sig. Victoria ville inte att hennes döttrar skulle gifta sig med arvingar till utländska troner, eftersom detta skulle tvinga dem att bo utomlands, utan föredrog yngra prinsar som kunde etablera hem i England. Dessutom hade Victoria alltid varit tyskvänlig och en annan dansk äktenskapsallians skulle inte ha varit i linje med hennes tyska intressen.[4]
Efter detta misslyckade äktenskapsförsök vände uppmärksamheten istället mot prinsessan Lovisa av Sverige och Norge (1851-1926), enda dotter till Karl XV, Sveriges och Norges kung och Lovisa av Nederländerna. Ett sådant äktenskap ansågs önskvärt av flera skäl. Skandinavismen vid tidpunkten i de nordiska länderna gjorde en äktenskapsförbindelse mellan de två kungahusen populär. Det dansk-tyska kriget 1864 innebar ett grundskott mot den politiska skandinavismen då Sverige-Norge inte hade velat stödja Danmark militärt, trots kung Karl XV:s inledande löfte om sådant stöd. Därför började man i båda kungahusen diskutera en symbolisk försoning mellan de båda länderna genom att arrangera ett äktenskap mellan prinsessan Lovisa och kronprins Fredrik. Ändå fanns vissa reservationer inom den danske kungafamiljen mot äktenskapet. Lovisa var inte någon skönhet, och hennes framtida svärmor, drottning Louise, fruktade att hennes personlighet inte passade in i den danska kungafamiljen; men hon var förmögen i motsats till den danska kungafamiljen, och familjen var medveten om att Louise skulle vara ett populärt val i Danmark då det främsta alternativet var någon tysk prinsessa. I juli 1868 förlovade sig kronprins Frederik vid 25 års ålder med den 17-åriga prinsessan Lovisa, och 28 juli 1869 stod bröllopet i Stockholms slottskapell, där makarna vigdes av ärkebiskopen av Uppsala Henrik Reuterdahl.
Den 10 augusti 1869 gjorde de nygifta entrén i Köpenhamn, där de fick ett varmt välkomnande. I Danmark blev Lovisa kallad Louise. Kronprinsparet tilldelades Frederik VIII:s palats på slottsanläggningen Amalienborg, danska kungafamiljens huvudresidens i stadsdelen Frederiksstaden i centrala Köpenhamn, som bostad. Som sommarresidens tilldelades de även Charlottenlunds slott, beläget vid stranden av Öresund 10 kilometer norr om Köpenhamn. Här hade de en fristad långt borta från hovlivet på Amalienborg och här föddes flera av deras barn. Fredrik och Louise fick åtta barn, födda mellan 1870 och 1890: prins Kristian (senare kung Kristian X), prins Carl (senare kung Haakon VII av Norge), prinsessan Louise, prins Harald, prinsessan Ingeborg, prinsessan Thyra, prins Gustav och prinsessan Dagmar.[5] På grund av de många barnen byggdes Charlottenlunds slott om för att rymma den stora familjen och 1880-81 utökades slottet med kupol och sidoflygel.
Åren som kronprins
redigeraHan blev general 1867 och inspektör för hären 1891. Som kronprins företog han en mängd, ofta politiskt betydelsefulla, utlandsresor.[6] Redan som kronprins accepterade han parlamentarismens genombrott 1901 (det som i dansk historieskrivning kallas för "systemskiftet"), men han var exkluderad av sin far från allt politiskt inflytande.
Regeringstid
redigeraHan efterträdde sin far 1906 efter dennes 43 år långa regeringstid som för Fredrik VIII innebar en lång tid som kronprins att grundligt studera sitt lands behov.[6] På grund av hans sena tillträde till tronen var Fredriks enbart kung i sex år, under vilka han var plågad av ohälsa.
Död
redigeraHan dog hastigt av en hjärtinfarkt 14 maj 1912 under en promenad i Hamburg, på hemväg från en vistelse på Rivieran. Platsen och omständigheterna för hans död ledde till rykten om att den skett efter ett bordellbesök. Bland annat var han ensam på promenaden och innan han identifierades togs han till ett sjukhus i St. Pauli, Hamburgs prostitutionskvarter.[7][8]
Barn
redigera- Kristian X av Danmark, kung 1912–1947, (1870–1947), gift med Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin (1879–1952)
- Prins Carl av Danmark (från 1907 kung Håkon VII av Norge), (1872–1957).
- Prinsessan Louise av Danmark, (1875–1906), gift med Fredrik av Schaumburg-Lippe, (1868–1945)
- Prins Harald av Danmark, (1876–1949), gift med Helene av Schleswig-Holstein, (1888–1962)
- Prinsessan Ingeborg av Danmark, (1878–1958), gift med prins Carl, hertig av Västergötland, (1861–1951)
- Thyra av Danmark, (1880–1945), ogift
- Prins Gustav av Danmark, (1887–1944), ogift
- Prinsessan Dagmar av Danmark, (1890–1961), gift med hovjägmästaren greve Jørgen Castenskiold, (1893–1978)
Utmärkelser
redigeraOrdnar
redigera- Elefantorden (1861)
- Dannebrogsmännens hederstecken (1861)
- Dannebrogorden (1869)
- Sankt Hubertusorden
- Leopoldsorden
- Sankt Kyrillos och Sankt Methodios orden
- Hederslegionen
- Frälsarens orden
- Annunziataorden (1876)
- Krysantemumorden (1888)
- Nederländska Lejonorden
- Sankt Olavs orden (1862)
- Obefläckade avlelsens orden
- Preussiska Svarta örns orden
- Preussiska Röda örns orden
- Rumänska Stjärnans orden
- Rumänska kronorden
- Sankt Andreas orden
- Alexander Nevskijorden
- Vita örnens orden
- Sankt Annas orden
- Sankt Stanislausorden
- Sankt Vladimirs orden
- Gyllene skinnets orden (1883)
- Strumpebandsorden (1896)
- Bathorden (1888)
- Victoriaorden (1901)
- Serafimerorden med kedja (1862)[9]
- Svärdsorden
- Carl XIII:s orden (1871)
- Sankt Stefansorden (1873)
Militära hedersbetygelser
redigera- General à la suite i Sveriges armé (1891)[10]
Anfäder
redigera
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Frederik 8., tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Frederick VIII of Denmark, tidigare version.
Noter
redigera- ^ [a b c d] Thorsøe 1891, sid. 327.
- ^ ”Kongelige i kirkebøgerne”. historie-online.dk. Dansk Historisk Fællesråd. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924030558/http://www.historie-online.dk/special/daab/kirkeboeger.htm. Läst 18 februari 2013.
- ^ Smidt 2020.
- ^ Bramsen 1992, sid. 260-67.
- ^ Montgomery-Massingberd, Hugh, red (1977) (på engelska). Burke's Royal Families of the World. "Volume 1: Europe & Latin America". London: Burke's Peerage Ltd. sid. 69-70. ISBN 0-85011-023-8
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Mystiske omstændigheder ved en dansk konges død Arkiverad 4 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Den Korte Avis, Dines Bogø, 14 juni 2013. Läst 2015-08-08.
- ^ Våre skandaleombruste kongehus. Verdens Gang, 2 september 2003, Sølvi Værhaug. Läst 2015-08-08.
- ^ ”613 (Svensk rikskalender / 1909)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rikskal/1909/0697.html. Läst 6 januari 2018.
- ^ ”155 (Svensk rikskalender / 1909)”. runeberg.org. https://runeberg.org/rikskal/1909/0239.html. Läst 6 januari 2018.
Källor
redigera- Dansk biografisk Lexikon. Dansk biografisk Lexikon. https://biografiskleksikon.lex.dk/Frederik_8.?utm_source=denstoredanske.dk&utm_medium=redirect&utm_campaign=DSDredirect
- Bramsen, Bo (1992) (på danska). Huset Glücksborg. Europas svigerfader og hans efterslægt. (2). Köpenhamn: Bokförlaget Forum. ISBN 87-553-1843-6.
- Fabricius Møller, Jes (2013) (på danska). Dynastiet Glücksborg, en Danmarkshistorie. Köpenhamn: Gad. ISBN 978-87-12-04841-1.
- Lerche, Anna; Mandal, Marcus (2003) (på danska). En Kongelig Familie : historien om Christian 9. og hans europæiske efterslægt. Köpenhamn: Aschehoug. ISBN 8715106845.
- Scocozza, Benito (1997) (på danska). Politikens bog om danske monarker. Köpenhamn: Politikens Forlag. ISBN 87-567-5772-7.
- Smidt, Poul (2020) (på danska). Fredy : klemt kronprins - glemt konge : en biografi om Frederik 8.. Köpenhamn: Gyldendals forlag. ISBN 87-022-5727-0.
- Thorsøe, Alexander (1891). ”Frederik” (på danska). Dansk biografisk Lexikon, tillige omfattende Norge for tidsrummet 1537-1814 (Köpenhamn: Gyldendals forlag) 5: sid. 327-328. https://runeberg.org/dbl/5/0329.html.
Vidare läsning
redigera- ”Fredrik VIII av Danmark”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/2133/frederik-viii/.
Externa länkar
redigera- Amalienborgsmuseets hemsida om Fredrik VIII
- Wikimedia Commons har media som rör Fredrik VIII av Danmark.