Hoppa till innehållet

Betaglukan

Från Wikipedia
Tredimensionell struktur av cellulosa, en β-1,4-glukan.
Svampen Shiitake innehåller betaglukan.

Betaglukan, eller β-glukan, är en sorts fiber som är löslig i vatten och finns i bland annat havre och korn, med väsentligt olika fysikalisk-kemiska egenskaper beroende på dess ursprung. I säd återfinns betaglukaner närmast skalet på sädeskornet men också i viss del i hela stärkelserika endospermet. Betaglukaner återfinns även i svamp.

Betaglukanhalt i havresorter (% av torrsubstansen) Vital 3,7, Freja 4,2, Sang 4,3.[1]

Betaglukanhalten i korn kan variera mellan 0,4 och 8,6% beroende på sort och klimat.[2]

Betaglukanhalt i kornsorter odlade i Sverige(% av torrsubstansen): Birgitta 3,24, Cilla 1,82, Ingrid 2,15, Särla 2,31, Tellus 2,90, Wing 2,01.[3]

Enligt livsmedelsverket innehåller havrekli 10% betaglukaner.

Kroppslig påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Betaglukaner med ursprung från havre är speciellt viktiga för kroppen då de hjälper till att sänka kolesterolhalten. Detta sker genom att betaglukaner, på grund av sin förmåga att bilda gel i vattenlösning, för med sig gallsyra från tunntarmen vidare till tjocktarmen och ut ur kroppen utan att tillåta dem att bli återupptagna i tunntarmen. Ny gallsyra produceras i levern, av kolesterol hämtat från blodbanan. På detta sätt sänks framförallt det "onda" LDL-kolesterolet av betaglukaner från havre.[4]

Betaglukaner hjälper även till att stabilisera blodsockernivån. Detta sker också på grund av betaglukanernas förmåga att bilda geler i vattenlösning, vilket gör näringsupptaget från tunntarmen långsammare och förhindrar snabb stegring av blodsockret.[5]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ripsin et al: Oat products and lipid lowering, JAMA 267(24):3317, 1992
  1. ^ Den svenska växtförädlingens historia, Gösta Olsson, 1997.
  2. ^ Ann-Christine Salomonson, Studies on Carbohydrates and....., 1985.
  3. ^ Protein content and grain quality.... Göran Ewertson, 1977.
  4. ^ Ripsin et al (1992). ”Oat products and lipid lowering”. JAMA 267 (24): sid. 3317. 
  5. ^ Battilana et al (2001). ”Mechanism of action”. Eur J of Clin Nutr 55 (327).